Lärarlegitimation, ett dåligt aprilskämt?

Nyfiken som jag är ansökte jag tidigt i höstas om min lärarlegitimation. Inte för att jag tror på den utan för att se hur regeringen bestämt. Sedan var det ett väldigt väntande innan den tillslut dök upp i februari/mars någon gång.

Jag trodde man skulle få det via brev och tryckt på ett lite tjockare papper. Ungefär som mitt examensbevis, men ack så fel jag hade. Via mail fick jag en pdf-fil som ska föreställa min legitimation. Redan där känns det inte så seriöst. Det ska höja vår status, men vi är inte ens värda pappret det trycks på?
Nu börjar det mest spännande, att se vad jag blivit legitimerad att undervisa i. Min examen från universitetet säger: ”Lärarexamen avsedd att undervisa i slöjd i grundskolans senare år och för specialpedagogisk verksamhet”. För att få denna examen har jag läst pedagogik 60p, slöjd 60p, specialpedagogik 40p, matematik för tidigare åldrar 20p, ämnesdidaktik matematik med specialpedagogisk inriktning 10p och drama som pedagogiskt verktyg 20p. Nu räknar jag i de poäng som var när jag läste, dvs. 20p = 1 termin.

Jag är då enligt regeringen med Jan Björklund i spetsen behörig att undervisa i följande: slöjd i grundskolans åk 1-9 och matematik i grundskolans åk 3-9. Slöjden sätter jag mig inte emot, för det är ju rätt men hur tänkte de kring matematiken? Min utbildning i matematik riktade sig mot förskoleklass upp till åk 5. Ok så nu kan jag helt plötsligt stå ansvarig för högstadiets matematik om det finns någon galen rektor där ute som följer dessa legitimationer. Hur tänkte man? Jag bestämde mig för att överklaga, för detta kan ju inte vara rätt. Det blev till att surfa runt på nätet för att leta information så jag vet vad som gäller. På skolverkets hemsida deklarerade de klart och tydligt att frågor ang. enskilda legitimationer kunde de inte svara på. Allmänna frågor kunde man ställa. Ingen hjälp där alltså. Det går att läsa följande på skolverkets hemsida ” En del lärare som fått sin legitimation har reagerat över att de inte känner igen sin behörighet.” Jo tack, om jag inte läst matematik för högstadiet ska jag väl inte undervisa på högstadiet, eller? Jag trodde det var därför de skulle genomföra legitimationen för att rätt lärare skulle undervisa på rätt plats.

I alla fall letade jag mig vidare till regeringens ”Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor” och började läsa. Jag kan tyda att jag uppfyller kraven för att undervisa i slöjd för det behövs endast en termins studier för att vara behörig där och se i matematik krävs också endast en termins studier för att undervisa på högstadiet eftersom min examen är mot de senare åren. Jag fick alltså matematiken ”på köpet” eftersom min examen riktar sig mot äldre år. Jag läste någonstans att man tittar bara på antal poäng, inte vilken nivå man läst på.

Skulle någon som inte har läste de där 20p matematik under sin utbildning så att den finns med i examen vilja bli behörig att undervisa på högstadiet efteråt då behöver de läsa hela 45hp = 1½ termin matematik. För att vara behörig att söka till lärarutbildningen med inriktningen matematik för högstadiet är ett krav att man har läst matematik D på gymnasiet, det har inte jag gjort. Jag skulle alltså inte ens vara behörig att läsa till matematiklärare, men nu är jag legitimerad att undervisa. Skulle du vilja att jag är ansvarig för ditt barns undervisning i matematik? Det skulle inte jag! Det här är ett hån mot mina behöriga kollegor som läst 60-90p matematik i sin utbildning!

Anledningen till att regeringen inför legitimation:

”Motivet för att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet är att:
• kvalitetssäkra och utveckla verksamheten
• bidra till professionalism genom tydligare krav
• öka måluppfyllelsen för eleverna
• öka yrkets status – fler ska vilja bli lärare”

Ni måste tillstå att detta ser ut som ett sämre aprilskämt. Hur kan man kvalitetssäkra och utveckla verksamheten genom att göra mig behörig i matematik för de äldre eleverna? Hur hjälper det att öka måluppfyllelsen för eleverna jag skulle undervisa?

Min rektor frågade mig om jag skulle kunna tänka mig att undervisa högstadiet i matematik, jag sa att då byter jag jobb. Jag vill göra ett så bra jobb som möjligt och det är jag inte kapabel till att göra om någon tvingar mig att undervisa i matematik jag inte har utbildning för. Hon förstod, men det tror jag inte alla rektorer gör.
Jag kan inte ens överklaga, för beslutet är rätt efter den förordning som finns. Det är de som skrivit förordningen som bestämt fel, och den går ju inte att överklaga!
Hur ska det gå för Sveriges skola när de som bestämmer inte förstår hur skolan funderar? Se hur galet det blir. Glöm inte att det berör dig och dina barn!

9 tankar om “Lärarlegitimation, ett dåligt aprilskämt?

  1. Magda skriver:

    Så du har ändå f å t t din legitimation. 😉
    Jag skickade in mina papper i skarven augisti/september 2011 och har ännu inte sett röken av ens en liten vesen PDF-fil.
    Ditt inlägg här gör mig ju ännu nyfiknare på att se vad jag blir behörig i…

  2. […] vara en kvalitets säkring av svensk skola har slutat i ett ordentligt prakt fiasko. Här är ännu ett exempel på hur illa det här med lärarlegitimation faktiskt har gått. Det verkar i stort sätt inte […]

  3. Anna skriver:

    I den nuvarande lärarutbildningen blir du behörig för grundskolans 7-9 på 45hp i två av ämnena, det krävs också 90 hp i ett. Därför får man också legitimation med motsvarande poängomfång – eller om det ingått i din examen. Man kan ju fundera på varför lärosätet lät dig läsa så lite matte och samtidigt gav dig en examen mot grundskolans senare år?

    • virkpiraten skriver:

      Jag har under min utbildning på 4,5 år läst i två olika utbildningar. Alla kurser var öppna att läsa för alla. Som slöjdlärare kan man inte få en examen mot yngre åldrar. Så även om man vill jobba endast med dem måste man läsa en utbildning för de äldre åldrarna. Jag kan tänka mig att undervisa i matematik om jag får en tjänst på en låg-mellanstadieskola, men inte på högstadiet. Därför läste jag kursen för jag tycker matematik är ett intressant ämne och slöjd och matematik hör ihop. Ingen rektor på högstadiet har frågat mig innan om jag kan tänka mig undervisa i matematik, men nu som ”legitimerad” kan de väl i princip tvinga mig tänker jag och min rektor har redan frågat.

  4. Nuts skriver:

    Jag är fritidspedagog som läst 60 hp slöjd. Arbetar på en F-6 skola och tycker att min kombination är superbra. I höstas började jag fundera över hur det här med legitimation skulle bli för mig. Svaret löd: inte en chans, att du, en simpel fritidspedagog, skulle kunna få legitimation!
    Mycket bedrövad sökte jag svar om detta från alla möjliga olika instanser. Samma svar överallt. Fritidspedagogerna i Sverige exploderade av ilska över att inte längre räknas med med bland ”de viktiga vuxna”. Björklund svängde och plötsligt fick fritidspedagoger som läst 30 hp legitimation. Mycket underligt, tyckte jag. Fast det är klart, de fick bara läsa praktisk/estetiska ämnen. Något annat kan ju inte en simpel fritidspedagog klara av, eller?
    Jag är trött på att Björklund & co inte kan se att det i Sverige finns olika typer av människor, både bland eleverna och bland de som utbildar dem…

  5. Näsanöverytan skriver:

    Det kommer bli riktigt spännande att se vad Skolverket tycker att jag borde kunna undervisa i. Jag har skickat med många bilagor på kurser. Mycket mer spännande nu än innan jag läste ditt inlägg, innan dess hade jag en naiv föreställning om att man helt enkelt skulle bli behörig i det man läst på den nivån man läst det.

    • virkpiraten skriver:

      Ja,det är ju det man tror att man ska blir behörig i det man läst. Men det blir lite av en överraskning för de flesta verkar det som.

  6. Lina skriver:

    BRA skrivet! Själv fick jag för någon månad sedan min legitimation efter drygt ett år av väntan;) Det som är tråkigt är att jag som läst 60hp NO/tk ”värderas” lika som någon som ”bara” läst 30hp. Hade kunnat besparat mig en hel termin där och läst något annat…

  7. Danne skriver:

    Lärarlegitimationen är ett skämt! Jag fick behörighet i ämnen jag aldrig studerat. Och så går det inte att ändra detta när jag påpekar detta för skolverket. Att legitimationen skulle kvalitetssäkra undervisningen är bara struntprat. Jag har fått fått många behörigheter helt enkelt och kan inte åtgärda detta. För skolverket ändrar inte ett ”gynnande beslut”. För vem är detta gynnande undrar jag. Inte för mig som tvingas ”kvacka” i ämnen jag inte behärskar och inte för eleverna som fät sämre undervisning. Sen tvingas jag att undervisa av rektor och måste nu gå ner till 70% av min heltid för att jag inte vill undervisa i ämnen jag inte behärskar, bra för att jag skickade in för många papper i god tro. Skolverket var väldigt otydliga i vilka regler som skulle komma att gälla när legitimationen infördes. Känner mig oerhört lurad av skolverket.

Lämna ett svar till Lärarlegitimationen är ett fiasko « Fredriks blogg Avbryt svar