Månadsarkiv: november 2012

God Jul Jan Björklund!

Lärarmyteriet vet inte vad som står på Jan Björklunds önskelista, men i år borde han få något han verkligen behöver. Skriv på här för att hjälpa till med att han, som julklapp, får en lista på 100.000 personer som är emot betyg i årskurs 4. Tack Micke Gunnarsson för ett bra initiativ!

 

Myteriet bjuder på ett rim till Björklunds julklapp också:
Eftersom du med forskningsresearch har varit lite slapp
Får du här en väldigt välbehövlig klapp
Du lyckas våra elevers lust för lärande tömma
Genom att alltför tidigt tvinga oss att bedöma
Vi tänker inte ge dig något vatten på din kvarn
För vi vill att våra elever ska få vara barn!

Sjukskriven

Två av lärarna i Lärarmyteriet har blivit sjukskrivna, på grund stressymptom orsakade av sina arbeten. Det här inlägget handlar om en av Myteristernas nuvarande situation.

Jag är sjukskriven. Jag är sjukskriven på grund av att jag är så stressad över jobbet att jag inte längre kan tänka klart, inte minns vad jag skulle göra eller vad jag sagt. Vad händer nu då? Hur tas man om hand av en arbetsplats där man har bränt ut sig och nu ska hjälpa en med rehabilitering? Jo, jag blir uppringd av jobbet som har frågor om undervisningen. Jag förväntas ordna planering i detalj till min vikarie, en vikarie som jag troligen får fixa själv. Om vi inte lyckas hitta någon vikarie och tappar eleverna veckor, eller kanske månader av undervisningstid i det/de ämnen jag undervisar i. Nej, jag ljuger inte. Det är så det är.

Ingen gör heller de administrativa uppgifter som en lärare har att göra, om jag är sjukskriven. Ingen för in närvaro, ingen rättar prov/uppsatser/uppgifter/läxförhör, ingen resultatrapporterar och ingen noterar hur de går på de (få) lektioner som eventuellt hålls i mina ämnen medan jag är sjukskriven. Hur påverkar detta mina elever och deras resultat? Jag får ont i magen när jag tänker på det. Här kan man kanske tycka att det är rektors ansvar att få det att fungera, så att eleverna slipper bli lidande, men det fungerar sällan i praktiken.

När jag, förhoppningsvis, kommer tillbaka på skakiga ben och säkert fortfarande inte på topp så ligger de där, högarna. Rättningen, så klart. Närvarolistorna (och mailen med skäll för att närvaron inte är införd!) och en massa lappar med från olika människor som undrar ungefär en miljon saker. En massa mail som ska kollas och svaras på. Dessutom ändras inget i förutsättningarna; det är fortfarande samma orimliga arbetsbödra som väntar. Har jag tur får jag samtalsstöd och hjälp att hantera stressen. Men vad hjälper det, när förutsättningarna inte finns, när det ÄR för mycket för någon att klara, det inte går att orka?

Det värsta är nog inte det jag nu beskrivit, tror jag, utan det är att det är jag, som lärare, som får skäll för att mina elever inte når målen när jag varit borta och ingen vikarie funnits att sätta in. Eller så är det värsta att jag visste, redan innan jag blev sjukskriven, hur det skulle komma att bli om jag vågade ta steget att gå till en läkare. Så jag har kämpat emot, in i det längsta, tills mensen försvunnit av stressen och jag inte längre sov och jag fick eksem över hela kroppen…men till sist så gick det inte längre, jag måste sjukskriva mig. Fast jag visste hur det skulle bli.

Det finns säkert de som skulle säga till mig att byta jobb och sluta gnälla. Det är möjligt att jag också kommer att följa med den stora strömmen som lämnar yrket. Det räddar kanske mig, men det gör inget åt grundproblemet i arbetsmiljön. Risken är stor att min efterträdare inte heller är övermänsklig.

En pappa tar upp kampen!

För några dagar sedan startades hemsidan skolstrejken.se med tillhörande facebook-sida av Micke Gunnarsson. När han hörde talas om Jan Björklunds förslag om betyg i årskurs 4 för att göra eleverna mer motiverade kände han att nu är det nog!

Lärarmyteriet välkomnar Mickes re/aktion och tror att ju fler som reagerar och agerar desto bättre!