Till SKL!

Hej SKL! Ni ville debattera idag.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.970861-vaga-koppla-lararnas-lon-till-prestation
Ni tycker att det behövs förändringar? Gott så, vi håller med – men vi i Lärarmyteriet skulle gärna vilja veta HUR det ska göras?

Här är SKLs punkter för en bättre skola, och Lärarmyteriets funderingar:

Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare.
Det har pratats om lektorstjänster. http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/lararlegitimation/2.2822/lektor-1.128290 Dessa kräver vidareutbildning, vilken tar 2,5 år och är statsfinansierad, vilket naturligtvis är positivt. Vi undrar var pengarna ska tas ifrån och tror att ett förstatligande av skolan är en förutsättning för att finansiering ska fungera. Vi hoppas dessutom att lönen för en adjunkt hamnar i paritet med vad andra med likvärdig utbildning tjänar och att villkoren för dessa tjänster blir vettiga.

Gör det möjligt för bra lärare att tjäna riktigt bra.
Här är vår första fråga ”Vad är en bra lärare”? Innan vi bedöms och i många fall avskrivs som inkompetenta – ge oss förutsättningar att prestera vårt bästa! Sverige har bra lärare. Kompetenta och professionella lärare. Välutbildade och engagerade lärare. Ge oss sedan ett genomtänkt sätt att värdera vår insats på, utan att det skapar betygsinflation. Det är inte rimligt att lönesättas av rektorer som baserar sin bedömning på rykten, för att de inte har tid att göra ordentliga klassrumsbesök med genomtänkta uppföljningsmöten. Vidare anser vi att vidareutbildning borde premieras. Visste ni att lärare som vidareutbildar sig på egen bekostnad för att kunna undervisa i flera ämnen ofta inte får något som helst lönepåslag?

Sedan vill vi också  konstatera att lärare som yrkesgrupp är gravt underbetalda. Efter 4,5 års studier har vi ingångslöner som inte sällan överstigs av yrkesgrupper utan eftergymnasial utbildning. Ser vi till utbildningar som är lika långa, så kan vi jämföra med ingenjörerna http://www.ingenjoren.se/2011/03/begar-ratt-ingangslon-2/ Dessa löner kan de flesta lärare bara drömma om, även efter tio år i yrket. Rätta till detta först, så ska vi med glädje ta emot karriärtjänster, men försök inte trolla bort en allmän höjning genom att ge vissa utvalda några tusenlappar mer.

Stärk ledarskapet i skolan.
Rektorer som inte är stenhårt bakbundna av ständigt åtdragen kommunekonomi vore önskvärt, likaså rektorer som faktiskt hinner vara med i verksamheten, se vad lärarna gör, vara pedagogiska visionärer och uppmuntra och se sin personal. Det borgar dessutom för att bra lärare uppmärksammas, eftersom rektorn hinner upptäcka att de faktiskt är bra.

 Skapa bra arbetsmiljö och minska stressen.
Lärare som hinner med eleverna minskar stressen och förbättrar arbetsmiljön för både lärare och elever. Hur ordnar man detta? Genom att lärare får ett mindre antal elever att hinna med – alltså mindre undervisningsgrupper och färre elever att sköta dokumentationen om. När det gäller dokumentationen så måste den ses över i avsikt att utröna vad som faktiskt är nödvändigt och sedan skall detta regleras på nationella nivå. Det ska gå att, i normalfallet, hinna sköta samtliga arbetsuppgifter inom de 45h/vecka som utgör arbetstiden.

Det som upplevs som en av de tyngsta och svåraste uppgifterna är omdömesskrivandet inför IUP- och utvecklingssamtal. http://www.skolvarlden.se/artiklar/iup-en-stor-tidstjuv-f%C3%B6r-l%C3%A4rarna . Lärarmyteriet undrar om föräldrar och elever hinner gå igenom alla omdömen, matriser och annat underlag inför samtalet? Visa av erfarenhet kan vi säga att det inte är så. Det skapar stress för föräldrar och elever också. Vi måste hitta en rimlig nivå på även denna typ av dokumentation, för att kunna ägna mer tid till huvuduppdraget – att planera, leda och följa upp undervisning.

Förbättra lärarutbildningen.
Det vore välkommet om man slutande ändra på utbildningen stup i kvarten. På senare tid har lärarutbildningen omstrukturerats så ofta att de som går ut som färdiga lärare redan har obsoleta examina. Studenter har inte möjlighet att läsa färdigt utbildningen som de tänkt, utan kurser har försvunnit eller intagningskraven har ändrats. Det är lätt att säga att det är dåligt då, när ingen som arbetar med utbildning av utbildare får möjlighet att planera, genomföra och utvärdera undervisningen mer än en eller två gånger innan premisserna förändras. Ge utbildningen möjlighet att mogna och bli bra. Ge institutionerna möjlighet att genomföra kvalitativ undervisning. På flera av kurserna är det undervisning i form av seminarier och föreläsningar endast två gånger i veckan. Går det att genomföra undervisning av god kvalitet med de förutsättningarna?

 Satsa på att förbättra elevernas resultat – det ger lärarna status
Vi är övertygade om att elevernas resultat förbättras om vi som lärare får chansen att lägga mer tid på varje elev. Förväxla dock inte detta med mer undervisningstid för lärarna eller mer tid i skolan. Tid att förbereda lektioner gör också att lektionsinnehållet bättre kan individualiseras efter elevernas behov och ger därigenom bättre resultat.

Arbeta i team och låt lärarna utbyta erfarenheter istället för att jobba var och en för sig.
Vi lärare samarbetar gärna, men återigen, det krävs tid. Tid och fria sammansättningar där vi får chansen att ta egna initiativ till samarbete med kollegor- inte någon enstaka studiedag per år eller en timme per månad där vi sätts i grupper som skolledare utan insyn i verksamheten har satt ihop för att det ska se bra ut på papper.

En annan sak som är en förutsättning för gott samarbete och effektivitet i detta är kontinuitet i kollegiet. För att bygga upp ett samarbete och vidareutveckla det behöver man hinna planera, genomföra, utvärdera, planera om till nästa gång, utvärdera igen, omarbeta osv. Idag går många lärare på visstidsanställningar vilket skapar problem. Detta blir vanligare och vanligare då skolan fungerar som en budgetreglerare i kommunekonomin. Hur ska man kunna skapa en långsiktigt bra skola, när förutsättningarna ändras utifrån budgetläget? Eleverna finns där ändå och de har samma behov oavsett hur väl kommunen förvaltat sin ekonomi.

 Tala väl om skolan! Vem vill söka ett jobb som är så utskällt?
Visa oss att ni verkligen vill satsa. Det kommer kosta pengar, för vi kan inte trolla mer med knäna. Men ger ni oss rätt förutsättningar så kan vi göra massor. För vi lärare är fantastiska, professionella och kunniga – om vi får chansen att visa det och det gör vi gärna. Då blir vi, med glädje, de första att tala väl om skolan.

Hur ska det gå för skolan?

Sedan vi drog i gång Lärarmyteriet har vi fått ta del av en skrämmande stor mängd vittnesmål kring det genomruttna med skolan idag.

Det är många som kommenterat och mailat och berättat om sjukskrivningar och flykt från ett yrke med orimliga villkor. Vi undrar vad som ska behöva hända innan dessa skrämmande signaler tas på allvar? Lärarkåren är redan på väg att decimeras, något som inte gynnar svensk skolas standard.

Hur ska det sluta?

Hur väcker vi allmänheten?

Vi vill ha alla kloka läsares tips på hur vi når ut till de som verkligen berörs av hur dagens skola ser ut, föräldrarna till eleverna vi undervisar, samt även till den breda allmänheten.

Många som läser och kommenterar här i bloggen är säkert lärare själva, hur tycker ni att vi ska göra rent konkret för att få upp allmänhetens intresse för dessa skolfrågor som är så viktiga? Hur gör vi för att föräldrarna ska förstå vidden av hur skolpolitiken påverkar deras barns utbildning och framtida liv? Lämnar vi ut flygblad eller hur gör vi? Vad är ditt bästa förslag på hur vi bildar opinion bland andra än lärare?

Vi försöker ju här i bloggen förklara hur vår vardag ser ut, inte för att ”klaga av oss” utan för att få till en förändring till det bättre i en av Sveriges viktigaste arbetsplatser. Hjälp oss nå ut till de som kan påverka vår och sina barns skolsituation! Ge oss alla era tips och idéer – tillsammans kan vi göra skillnad!