Författararkiv: matrossisyfos

Ny forskning: Radikal ökning av lärares arbetsbörda

Ny forskning stödjer Lärarmyteriets upplevelse av att tiden inte räcker till för oss lärare. Viktig läsning för alla, oavsett om du är lärare själv, förälder, eller ”bara” medborgare.

Vi önskar att alla tar chansen att påverka så att arbetsbelastningen bli rimlig för lärarna – därför att vi gör ett väldigt viktigt jobb och vi kan göra det så mycket bättre om vi har rimliga förutsättningar! Du kan hjälpa till! Det är allas vår framtid det handlar om!

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/03/12/ny-forskning-radikal-okning-larares-arbetsborda

Efterlysning!

Radioprogrammet har nu fått tag på lämpliga intervjupersoner. Tack alla som engagerat sig!

Lärarmyteriet fick en fråga i mailboxen, kanske finns det någon av våra läsare som kan tänka sig att ställa upp, eller kanske vet någon annan som kan tänka sig att bidra? Skicka oss ett mail på myteristerna@gmail.com så vidarebefordrar vi kontakten!

Hej,

Jag (…) jobbar som programledare för radioprogrammet Skolministeriet. Nästa fredag (den 22/2) ska vi spela in ett program där lärare som ska få berätta om sina erfarenheter av att jobba med rektorer. Vi gör vårt program i anknytning till att systerprogramet Rektorerna just nu går i SVT.

Vi kommer också att presentera en enkätundersökning där 400 lärare ger sin syn på hur de tycker att deras rektorer agerar och fungerar. Eller i vissa fall inte fungerar.

Jag är alltså på jakt efter en lärare med lång arbetserfarenhet och som vet hur det är att jobba i en skola med stor rektorsrotation.

Kanske kan ni på lärarmyteriet hjälpa mig med något tips?

Bättre sent än aldrig?

Lagom tills landets lärare satt höstterminens betyg (i årskurs 6 dessutom för första gången) meddelar Skolverket att de har omvärderat sina riktlinjer för betygssättning och att betyg nu endast ska sättas i de ämnen som eleverna fått undervisning i under terminen. Tidigare hette det att betyg skulle sättas i alla ämnen och att lärarna skulle använda ”all tillgänglig information” vid betyggsättningen, vilket ju då inkluderar diskussion och sambedömning tillsammans med de lärare som haft dem innan, om så är möjligt.

Det betyder alltså att lärare den senaste månaden lagt otaliga timmar på att skaffa sig tillräckligt med information för att kunna sätta rättvisa betyg i ämnen som de inte undervisat i under terminens gång. I onödan.

Var det verkligen omöjligt att komma fram till det här beslutet tidigare? Hur ser Skolverket på att man har skapat onödigt jobb för redan tyngda lärare, en av årets mest stressade perioder?

God Jul Jan Björklund!

Lärarmyteriet vet inte vad som står på Jan Björklunds önskelista, men i år borde han få något han verkligen behöver. Skriv på här för att hjälpa till med att han, som julklapp, får en lista på 100.000 personer som är emot betyg i årskurs 4. Tack Micke Gunnarsson för ett bra initiativ!

 

Myteriet bjuder på ett rim till Björklunds julklapp också:
Eftersom du med forskningsresearch har varit lite slapp
Får du här en väldigt välbehövlig klapp
Du lyckas våra elevers lust för lärande tömma
Genom att alltför tidigt tvinga oss att bedöma
Vi tänker inte ge dig något vatten på din kvarn
För vi vill att våra elever ska få vara barn!

En pappa tar upp kampen!

För några dagar sedan startades hemsidan skolstrejken.se med tillhörande facebook-sida av Micke Gunnarsson. När han hörde talas om Jan Björklunds förslag om betyg i årskurs 4 för att göra eleverna mer motiverade kände han att nu är det nog!

Lärarmyteriet välkomnar Mickes re/aktion och tror att ju fler som reagerar och agerar desto bättre!

Allmänna råd och tveksamma förutsättningar

Lärares arbetsbelastning idag är en stor fråga, framför allt för oss som jobbar i verksamheten. Kraven på vad vi ska göra öses över oss hela tiden samtidigt som resurserna som vi har för att genomföra verksamheten långsamt dras in bit för bit. Vi ska utveckla elevernas kunskaper så långt det är möjligt, men det finns inte pengar till nytt undervisningsmaterial eller ny teknik eller för den delen vikarier när någon kollega är sjuk.

För att visa på orimligheten för en lärare idag att klara av att göra ett toppenjobb har jag valt att försöka sammanställa den tid som jag har till mitt förfogande en vanlig arbetsvecka för att planera och utvärdera min undervisning (vilket ni kommer att få ta del av i ett senare inlägg). Det finns inga nationella riktlinjer för hur stor del av arbetstiden som bör/kan/ska utföras i klass, oftast undervisar lärare minst halva sin arbetsplatsförlagda tid, ofta även mer än så. Utöver undervisningstiden fylls en lärares vecka av rastvakt/matvakt/bussvakt och konferenstid, och omfattningen för dessa varierar också från skola till skola. Sedan tillkommer möten för förtroendeuppgifter/arbetsgrupper/elevärenden osv. Den tid som blir kvar när alla praktiska åtaganden är klara måste användas till planering och utvärdering av undervisningen. Jag tycker att det vore rimligt, för att uppnå en bra kvalitet, att varje klocktimme undervisning föregicks av minst 30 minuter planering och 30 minuter utvärdering/efterarbete. Så är inte fallet i skolan idag. Långt ifrån.

Tycker du att 60 minuter/lektion för för-och efterarbete låter mycket? Ta dig då gärna en stund och läs vad läraren ska göra (”råden” är nämligen tvingande, så bör = ska), inför/under/efter varje lektion:

LÄRARE BÖR VID PLANERINGEN AV UNDERVISNINGEN:
• tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven,

• identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,

• skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,

• välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,

• utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,

• utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen, samt

• samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.

LÄRARE BÖR I SIN LEDNING AV UNDERVISNINGEN:
• strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande,

• försäkra sig om att undervisningen leder mot de mål som konkretiserats i planeringen genom att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans,

• se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper,

• kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare, samt

• utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.

LÄRARE BÖR:
• kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna
och jämföra dessa med kunskapskraven,

• använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt,

• tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,

• vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från kursplanens syfte och centrala innehåll för att identifieraoch analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar,

• som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten, samt

• samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

LÄRARE BÖR SYSTEMATISKT OCH KONTINUERLIGT:
• analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,

• identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt

• utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga.

LÄRARE BÖR
• dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att
– genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen,
– kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras,

• använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation som väl återspeglar elevernas kunskaper och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygssättning med elever och vårdnadshavare, samt

• se till att dokumentationen av elevernas kunskaper inte innehåller integritetskänsliga uppgifter.

 

Orkade du läsa hela listan? Bra, för då är min fråga till dig – hur mycket tid tycker du är rimligt att lägga per undervisningstimme för att på ett bra sätt leva upp till de krav på planering/genomförande/bedömning som skolverket ställer på lärare?

Vatten över huvudet

I höstas fick jag ett vikariat, med väldigt kort varsel. Det är min första riktiga tjänst som klasslärare och en riktig utmaning.

De första dagarna kändes det som att jag inte slutade jobba. Jag la all tillgänglig tid på att förbereda och planera och strukturera. Det tar tid. Och det tar extra mycket tid om man befinner sig på en arbetsplats där man aldrig tidigare satt sin fot.

Man brukar prata om att hålla näsan över ytan, jag började med vatten över huvudet. Ingen erfarenhet, inget färdigt material, ingen klar bild över hur jag skulle uppnå de mål som jag skulle uppnå och framför allt – ingen tid. Hur jag än kämpar hinner jag inte med allt som jag bör göra – planera, förbereda, strukturera, dokumentera, bedöma, bekräfta osv. Känslan av otillräcklighet borrar sig in och hänger kvar.

Idag har jag stunder där jag anar vattenytan ovanför mig, och något enstaka tillfälle när jag känner att jag kan andas en kort stund – men oftast föregås det av flera timmars arbete utöver mina 45 timmar. Jag gör förövrigt i stort sett all min tid, inklusive förtroendetid, på jobbet. Men det är sällan det hjälper…

Min familj börjar undra vart jag har tagit vägen och jag undrar om det verkligen är värt det här. Mina barn ber mig ”Snälla, kom inte hem så sent idag”. Och jag tänker – är det verkligen såhär jag vill att mitt liv ska se ut? Jag älskar att jobba med elever, att hjälpa dem förstå det som är klurigt, att dela aha-upplevelser med dem, att kunna göra skillnad för någon… men inte till vilket pris som helst!

Jag skulle gärna berätta mer om hur min situation ser ut, men jag hinner inte. För imorgon är det åter igen en dag med eleverna och om jag ska kunna göra ett bra jobb så måste jag förbereda mig nu, trots att min arbetstid för länge sedan är slut…