Allmänna råd och tveksamma förutsättningar

Lärares arbetsbelastning idag är en stor fråga, framför allt för oss som jobbar i verksamheten. Kraven på vad vi ska göra öses över oss hela tiden samtidigt som resurserna som vi har för att genomföra verksamheten långsamt dras in bit för bit. Vi ska utveckla elevernas kunskaper så långt det är möjligt, men det finns inte pengar till nytt undervisningsmaterial eller ny teknik eller för den delen vikarier när någon kollega är sjuk.

För att visa på orimligheten för en lärare idag att klara av att göra ett toppenjobb har jag valt att försöka sammanställa den tid som jag har till mitt förfogande en vanlig arbetsvecka för att planera och utvärdera min undervisning (vilket ni kommer att få ta del av i ett senare inlägg). Det finns inga nationella riktlinjer för hur stor del av arbetstiden som bör/kan/ska utföras i klass, oftast undervisar lärare minst halva sin arbetsplatsförlagda tid, ofta även mer än så. Utöver undervisningstiden fylls en lärares vecka av rastvakt/matvakt/bussvakt och konferenstid, och omfattningen för dessa varierar också från skola till skola. Sedan tillkommer möten för förtroendeuppgifter/arbetsgrupper/elevärenden osv. Den tid som blir kvar när alla praktiska åtaganden är klara måste användas till planering och utvärdering av undervisningen. Jag tycker att det vore rimligt, för att uppnå en bra kvalitet, att varje klocktimme undervisning föregicks av minst 30 minuter planering och 30 minuter utvärdering/efterarbete. Så är inte fallet i skolan idag. Långt ifrån.

Tycker du att 60 minuter/lektion för för-och efterarbete låter mycket? Ta dig då gärna en stund och läs vad läraren ska göra (”råden” är nämligen tvingande, så bör = ska), inför/under/efter varje lektion:

LÄRARE BÖR VID PLANERINGEN AV UNDERVISNINGEN:
• tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven,

• identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,

• skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,

• välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,

• utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,

• utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen, samt

• samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.

LÄRARE BÖR I SIN LEDNING AV UNDERVISNINGEN:
• strukturera och styra de processer som sker i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande,

• försäkra sig om att undervisningen leder mot de mål som konkretiserats i planeringen genom att anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans,

• se till att eleverna förstår syftet med de aktiviteter som ska ske i undervisningen, vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper,

• kontinuerligt ge varje elev konstruktiv återkoppling på hennes eller hans kunskapsutveckling och tydliggöra vad som behöver utvecklas vidare, samt

• utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.

LÄRARE BÖR:
• kontinuerligt analysera de kunskaper som eleven visar utifrån vad som behandlats i undervisningen, för att kunna göra helhetsbedömningar av kunskaperna
och jämföra dessa med kunskapskraven,

• använda sig av ändamålsenliga bedömningsformer som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt,

• tillsammans på skolenheten regelbundet analysera och diskutera hur olika elevprestationer bedöms i förhållande till kunskapskraven,

• vid bedömningen av om eleven ska få betygen D respektive B utgå från kursplanens syfte och centrala innehåll för att identifieraoch analysera vilka delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar,

• som stöd för bedömningen av elevernas kunskaper jämföra resultaten på de nationella ämnesproven med den egna dokumentationen och analysera skillnader och likheter i resultaten, samt

• samråda med rektorn och andra berörda lärare inför beslut om att, vid särskilda skäl, bortse från enstaka delar av kunskapskraven för en elev.

LÄRARE BÖR SYSTEMATISKT OCH KONTINUERLIGT:
• analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen,

• identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen, samt

• utvärdera i vilken mån de bedömnings- och dokumentationsformer som används är ändamålsenliga.

LÄRARE BÖR
• dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att
– genomföra, följa upp och utvärdera undervisningen,
– kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras,

• använda sig av effektiva rutiner och former för dokumentation som väl återspeglar elevernas kunskaper och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygssättning med elever och vårdnadshavare, samt

• se till att dokumentationen av elevernas kunskaper inte innehåller integritetskänsliga uppgifter.

 

Orkade du läsa hela listan? Bra, för då är min fråga till dig – hur mycket tid tycker du är rimligt att lägga per undervisningstimme för att på ett bra sätt leva upp till de krav på planering/genomförande/bedömning som skolverket ställer på lärare?

Advertisements

6 thoughts on “Allmänna råd och tveksamma förutsättningar

  1. May Launy skriver:

    Arbetsbelastningen är på tok för hög och en oplanerad lektion är inte en lektion. Det är en nödlösning eller förvaring av elever. Någonstans måste vi börja skära i alla fina ord som i praktiken inte betyder något annat än just fina ord. En rimlig arbetsstruktur och en skriftlig arbetsplattform på vad som faktiskt ingår i uppdraget, tillsammans med en tydlig uppdelning av planeringstid för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt, skulle vara till stor hjälp för att identifiera och effektivisera hela skolverksamheten.

    Det är anmärkningsvärt att en av de största arbetsplatserna i Sverige saknar uppställda och tydliga ramar för en hel pedagogiskt yrkeskår: Lärare, specialpedagoger, förskolepersonal och annan personal. Det borde rimligtvis kunna ingå i arbetsgivarens ledande roll att på ett bra sätt kunna strukturera upp verksamheten och även kunna formulera ner skriftligt vad som faktiskt skulle ingå i anställningen, så att skolan också den vägen kan effektiviseras.

    En tydlig skolorganisation baserad utifrån nedskrivna uppdragsplattformar för personalen att kunna utgå ifrån, skapar betydligt bättre förutsättningar för elevernas lärande, och genererar även en bättre fungerande verksamhet, vilket skulle leda till en betydligt mer effektiv skola än den vi har idag. Den vaga ”låt gå” mentalitet som finns med ständiga nödlösningsdirektiv från ledningshåll borde också kunna gå att göra någonting åt. De oklara direktiv som skolpersonal idag arbetar under är att uppvisa ett oansvarigt förhållningsätt från ledningen.
    Det spelar ingen roll hur effektiva lärarna är, när den strukturella organisationen som de arbetar i inte fungerar så bra som den skulle kunna göra. Vi ser inga gemensamma visioner på vart skolan egentligen är på väg? Vilka förväntningar och mål har vi inför framtiden?

    Skolans uppdrag delas av flera parter, arbetsgivare,rektorer och lärare samt övrig skolpersonal. Alla delarna behöver ses över och effektiviseras. Det är inte enbart lärarnas skyldighet och ansvar (vilket är det som främst diskuteras i debatten). Varje del i skolans helhetsstruktur måste var för sig och tillsammans kunna fungera mot en gemensam riktining, där är vi inte idag.

  2. Dorotea skriver:

    Herregud!
    Nej, jag orkade inte läsa hela listan. Jag läste det första stycket och tänkte vilket ordbajseri, just precis det här har vi ju grävt ner oss i och stött och blött och analyserat under lärarutbildningen. Meningen är att det här så småningom ska sätta sig i ryggmärgen och bli den där ”tysta kunskapen” som gör att vardagen flyter på på ett smidigt sätt och man SLIPPER tänka på varenda liten detalj.

    Min reflektion:
    Politiker, som inte själva är eller har varit yrkesverksamma lärare, har gjort en djupdykning i den komplexitet som läraryrket innebär och vill fiska efter att sätta den tysta kunskapen på pränt, utifrån den förutfattade meningen att det som lärare gör inte duger och det måste bero på att de inte är tillräckligt kompetenta. Så nu ska vi tvinga dem att bevisa att de gör vad de ska!

    MEN HALLÅ!
    VEM orkar analysera sitt eget tänkande, sin magkänsla, sin intuition, sin erfarenhet, hela sin kompetens och yrkesutövning, på detta sätt – TILL VARDAGS?
    Orkar sjuksköterskan, personalchefen, butiksbiträdet?

    Seriöst. Ge lärarna lite spejs så att de kan göra sitt jobb istället för att skriva uppsatser. Det här är ju inte riktigt klokt.

    • Janet skriver:

      Precis så känner jag också. Har varit lärare i 20 år och känner att jag inte kan vara så bra som jag är pga av saker jag inte kan påverka själv, alla måsten som ska SKRIVAS. Jag blev inte lärare för att skriva uppsatser hela dagarna utan för att undervisa.

  3. Christiane Kuhn Holmström skriver:

    Tänk Malala och andra barn som verkligen längtar efter utbildning, hur ska lärare kunna ge barnen nåt annat än stenar isf bröd under de här förutsättningarna och så vill vi att barnen och lärarna ska behålla entusiasmen och glädjen som vårt samhälle och det uppväxande släktet så väl behöver…

  4. Lärarinna skriver:

    En synnerligen bra beskrivning på vad som ingår i en professionell undervisning. Allt annat som lärare gör bör därför ifrågasättas.

  5. Näsanöverytan skriver:

    Det kunde vara en intressant tanke att föra en typ av veckodagbok över hur en ”vanlig” arbetsvecka ser ut och noga dokumentera allt man gör som har med undervisningen/arbetet att göra. Det kunde göra orimligheten än mer tydlig.

    Jag har så fullt på mitt schema så det finns dagar då jag inte har lunch utsatt enbart en 20-minuters rast. Det skulle vara intressant att se hur andra har det på sin arbetsplats och hur arbetstiden är fördelad och hur många timmar man egentligen arbetar gratis.

    I ett separat dokument skulle man också föra in alla de nya arbetsuppgifterna som tillkommer efterhand. Snacka om ett levande dokument.

    Som ett svar på frågan du ställde – jag tycker du gjort en helt klart fullt rimlig uträkning när det gäller hur mycket för- och efterarbete var lektion kräver i förhållande till vad man år ålagd att göra. Och då tar du inte i något i överkant direkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: