Hur ska eleverna få trygghet och studiero?

OK, så här är det. Enligt Skollag (2010:800) ska alla elever få trygghet och studiero när de är i skolan. Läs själva:

5 kap. Trygghet och studiero
3§ Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Jag har nyligen läst ett antal beslut från skolinspektionens granskningar av olika skolor. Vill du se hur en viss skola ligger till kan du söka här: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/

Det jag slås av är, att skolinspektionen i många fall påpekar brister kring just denna paragraf i skollagen. De påpekar bland annat att det finns för få personal ute på skolgårdarna vid raster, vilket ökar risken för slagsmål, olyckor och mobbning. Kritik riktas också mot skolor för att de inte ger elever i behov av stöd, i form av till exempel en lugn klassrumsmiljö med möjligheter till avskildhet, just detta i tillräckligt hög grad. Många skolor får även kritik för brister i eller avsaknad av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling. Alltfler olyckor anmäls också till Arbetsmiljöverket http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ny-pl … 478972.svd

De slutsatser vi kan dra är, att alltför många elever i Sverige faktiskt inte får det de enligt lagen har rätt till.

Vilka förändringar behövs då för att eleverna ska få en skolgång präglad av just trygghet och studiero? Lärarmyteriet föreslår följande:

        – En klasstorlek baserad på vad lärarna i samråd med skolledningen bedömer vara lämplig utifrån gruppens sammansättning och de behov som finns.
        – Behoven och förutsättningarna ska väga tyngre än kommunens ekonomi, när det gäller antalet elever per klass.
        – Högre personaltäthet i skolorna. Fler fritidsledare/fritidspedagoger, lärare och specialpedagoger som tillsammans kan verka för att varje elev får det hen har rätt till.
        – Rektorer på varje skola som har tillräckligt med tid för att faktiskt vara just en pedagogisk ledare och kvalitetsansvarig för skolan.
        – Lokaler anpassade för den undervisning som ska bedrivas där.
        – Färre antal elever i aktiviteter och lokaler som innebär en förhöjd risk för olyckor.
            – Möjlighet till enskild undervisning och/eller avskildhet till de elever som behöver det.
    Dessa förändringar känns nödvändiga, för att den svenska skolan ska bli en trygg plats med studiero och möjlighet för eleverna att lyckas.
Advertisements

11 thoughts on “Hur ska eleverna få trygghet och studiero?

  1. Bertil Törestad skriver:

    En ofta förbisedd aspekt i sammanhanget är att mer kunskaper i psykologi skulle vara till nytta. Under de senaste decennierna har så mycken ny kunskap vunnits om människors omvärldssyn, vilka felaktigheter vi människor gör när vi bedömer varandra och omvärldens skeenden att det verkligen är synd att dessa kunskaper inte når fram till lärarutbildningarna.
    Till de faktorer som räknas upp ovan skulle alltså tillägga sådana kunskaper.

  2. L skriver:

    Får ångest för oss/de skolor som ”gör rätt”…i alla skriftliga dokument…där vi t.ex. lyfter fram elevens behov av lugn arbetsplats/arbetsmiljö, trygghet etc i t.ex. åtgärdsprogram… Ångesten kommer förstås av att vi i verkligheten sällan kan erbjuda och ge eleverna just det de behöver eftersom resurserna inte räcker till!!! Sedan ska vi till råga på allt utvärdera åtgärderna (som vi i verkligheten inte kunnat sätta in/genomföra!) efter 6-8 veckor…

    • Maria skriver:

      Det är alltså inte bara jag som känner denna ångest när jag sitter där och ska utvärdera det som jag inte kunnat/hunnit göra. Klart att jag vet att det inte bara är jag som har ångest för detta, men det känns så otroligt sorgligt att läsa att det faktiskt är fler som inte räcker till. Det är synd om eleverna.

  3. Helena Roth skriver:

    Hej Sergeant Särskild!

    Just arbetsmiljösituationen och riskbedömningar är en av de saker som Barnverket lyfter fram i vårt senaste upprop för barns hälsa, säkerhet och miljö –> för nog är det så att vi vill att våra barn ska ha det BRA på ”sina jobb” för det är ju vad det är. 🙂
    Läs mer här: http://www.barnverket.nu/?page_id=2161

    Personligen tycker jag det är så jobbigt att det som lyfts fram och påpekas i rapport efter rapport, artikel efter artikel osv är det negativa, det bristande, det farliga. Var hittar jag de goda exemplen? Var hittar jag idéer om hur det kan låta sig göras om jag nu har en brist?
    DET skulle jag vilja se mer av!

    /Helena, styrelseledamot i http://www.barnverket.nu

  4. Eva skriver:

    Helena!

    De goda exemplena finns i skolor där man satsar på barn och ungdomar, där man tar hänsyn till de behov och färutsättningar som barnet har. För att behoven ska kunna tillgodoses behövs det tillföras mer personal, det räcker inte med utbildning för redan tidigare anställda. Skolan behöver mer personal och det nu… Konskenserna av neddragningarna i skolan ser vi redan nu i att fler elever hoppar av gymnasiet, fler går ut grundskolan med ofullständiga betyg, fler i elever hamnar i arbetslöshet etc,. Listan kan göras lång! Allt detta kunde ha hindats genom att vi hjälpt dessa elever tidigare.

  5. Helena Roth skriver:

    Eva – absolut. Och jag har sett/läst om vissa. Men jag är övertygad om att det finns fler. Och om jag itne har turen att mina barn går på just en sådan skola så har jag svårt att finna dem, för de märks inte så tydligt, och jag kan då inte heller så enkelt ”kontra” min egen skolas upplägg så bra/enkelt som om jag har ngt konkret gott exempel, jag kallar det bright spot, att visa på.

    Jag följer massvis med skol/rektorsbloggar så visst får jag fatt i många bright spots, men jag vill läsa mer. Och skulle så gärna vilja se det även från de officiella hållen. Skolinspektionens syfte är ju att hitta fel och problem… och visst e det bra, men, vems uppgift är det att hitta möjligheter och lösningar då??

    Massa management-teori och psykologi visar ju entydigt på att det är uppskattning och uppmuntran mm som funkar, som ger förändring, som skapar mod att försöka, att våga. Men det vi ser är pekpinnar och skandaler, braskande rubriker och massiva nedskärningar… 😦

    Fram för mer bright spots, lyft dem, belys dem! Det finns massvis med statistik på gruppstorlekar, personaltäthet, budgetneddragningar, betygsmåluppfyllelse etc – dessa behöver matchas mot bright spots som visar hur man konkret kan angripa nedåtgående trender.

    Men nu läggdags, osäker på om detta hänger samman för nu går ögonen i kors!
    Gonatt,
    Helena, från http://www.facebook.com/barnverket

    • sergeantsarskild skriver:

      Det finns flera goda exempel framförallt i särskolan. Men det är inte så konstigt, eftersom förutsättningarna där ofta är helt annorlunda när det gäller bland annat personaltäthet. Det som vi vill visa på, är att landets kommuner faktiskt inte följer lagen. På barnens bekostnad. Som vi ser det måste vi göra något åt detta och önskar att politikerna kunde ta till sig vad vi och andra säger.

      • Helena Roth skriver:

        Håller med till fullo!

        Ser det som tvåfalt dock – politiker/tjänstemän/samhällets medborgare behöver se och förstå att vi just nu inte uppfyller lagen, att förutsättningar att leva upp till styrdokument etc inte finns. Bland annat därför har Barnverket ju dragit igång vårt Barnupprop: http://www.barnverket.nu/?page_id=2161

        Samtidigt som kan jag dock se en brist på just bright spots, som i sin allra kraftfullaste essens är det lilla, det enkla, det där som gör att en lärare/fritidspedagog eller vad man månde vara ser/läser/hör och tänker ”Jag kanske ska prova” och faktiskt gör det med gott resultat.

        Att det kan stärka personalen, att det kan ge energi, inte bara ta energi vilket ofta är fallet när man bara ser det stora hindret/problemet eller hur man nu benämner det. Att få lite ljusglimtar som kan ge en kraft/mod/ork/idéer att hitta på något som kan vara ett steg i rätt riktning. Och det är den ”bright spots-delningen” som jag eftersöker i större utsträckning. För det finns magnifikt skickliga individer som jobbar inom förskola/skola/fritids som kan gnugga av lite av sin briljans (som kan vara oh så enkel, det är ofta det lilla lilla som gör stor skillnad!) på andra inom verksamheterna, så inte alla måste uppfinna hjulet.

        Var finns de goda särskoleexemplena? Kan du tipsa mig blir jag jätteglad!

        Men att verksamheterna ska ges ordentliga förutsättningar – ja, det ser jag som självklart!

  6. sergeantsarskild skriver:

    Tyvärr riskerar jag min anonymitet genom att namnge skolor som faktiskt lyckas bra med sitt uppdrag, utan att det kostar för mycket i blod svett och tårar. Min arbetsplats är t ex en av dessa. Vi fick, tack vare gott ledarskap, tillräckliga resurser, mycket reflektion och omprövning av arbetssätt inga anmärkningar alls från skolinspektionen i år. Mer än så vågar jag inte säga här.

    • Bertil Törestad skriver:

      Det var modigt gjort!

    • Helena Roth skriver:

      Wow – grattis till framgångarna! Vore väldigt roligt att höra mer om innehållet bakom de fyra faktorer du listar här som framgångsfaktorerna: ledarskap, resurser, reflektion, omprövade arbetssätt. Hur gjorde ni? Var kom fokus ifrån? Vem agerade? Hur ofta? Var kom initiativen från? Osv osv osv. Jag tycker just goda exempel e så himla bra, ffa när man får veta ner på en detaljnivå där man då enkelt kan plocka pusselbitar och möjligen fila lite på dem så de passar egna verksamheten, ist för börja med en planka till råämne liksom.
      Sen förstår jag om du inte kan gå på djupet i detaljer, men det vore som sagt oerhört kul att veta! Och kanske det är något vi skulle kunna titta på tillsammans i Barnverkets regi?!
      /Helena, http://www.barnverket.nu

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: