Gastbloggare nr 7

Vi som borde vara mer

Snart dags för betygssättning igen. Dags att summera årets skörd av icke godkända betyg. Sedan förra terminen har antalet icke godkända betyg reducerats från 46 till 29. Jag har i princip bott på skolan under eftermiddagar och kvällar det senaste halvåret. Eleverna tror numera att jag är en del av skolan, en del av de övriga inventarierna. Där finns jag – redo att hålla någon extralektion, ge individuell hjälp eller ge fler än en chans, ta det där motiverande samtalet man aldrig hinner under betald arbetstid.

Jag vet ju att jag har gjort exakt allt som står i min makt för att få eleverna godkända. Jag har gjort mer än vad som kan förväntas av mig. Ändå kan jag inte vara glad. 29 icke godkända betyg. Återigen kommer vi väl att toppa bottenlistorna över misslyckade skolor. Vi som inte lyckas få igenom våra elever. Vi som borde lära oss av de skolor med andra upptagningsområden där eleverna går ut med toppbetyg. Vi som borde ändra våra rutiner, pedagogiska undervisningsmetoder, tankesätt. Vi som borde göra mer av allt, mer än vi gör, mer än vi kan. Vi som bara borde vara mer.

När jag väl kommer hem och sätter på radion under tiden jag ensam äter min kalla mat får jag höra om ännu mer som jag borde göra. Ungdomsaborter ökar – vad gör skolan? Borde inte det vara lärarna som träffar eleverna hela dagen som tar itu med det? Droger bland ungdomar ökar – vad gör skolan åt det? Entreprenörer behöver Sverige – det ska väl skolan fixa? Utlåningen på biblioteken har minskat – hur löser skolan det? Fler barn äter inte frukost på morgonen – har kanske skolan någon plan? Fetman bland ungdomar ökar – det måste väl ändå vara skolans ansvar?

Jag stänger av radion och TV:n. Jag önskar att mitt ansvar istället hade varit att ge varje elev de allra bästa förutsättningarna jag kunde ge dem inför en oviss framtid i form av utbildning och framtidstro.

Undrar om någonsin den dagen kommer när man sätter på radion och får höra om hur lärarna blöder – och frågan i omvänd ordning ställs om vad politiker och samhället tänker göra åt det? Kommer någonsin den dagen när fler än mina elever ser vad jag gör?

Advertisements

8 thoughts on “Gastbloggare nr 7

  1. Språkfröken skriver:

    För att inte tala om alla de barn som mår dåligt hemma, vad gör skolan åt DET!?
    Och hur kan vi bara låta mobbning fortgå och se på utan att göra något åt det!?
    Och alla de stökiga eleverna som egentligen bara vill ha uppmärksamhet – hur kan vi bara missa att ge dem det!?
    Och varför hjälper vi inte alla spjutspetsar i klasserna att nå precis så långt de kan?
    Och hur kan vi strunta i att undervisa så att alla elever med olika diagnoser på precis de olika sätt som passar dem – vi vet ju ändå precis hur de bäst lär sig…?

  2. Lisa Södervall skriver:

    Ska vi starta internat, så kan föräldrarna hämta ut sina barn när de tycker att de har tid…

  3. L skriver:

    Jag slutar aldrig att förundras… Idag (taget ur sitt sammanhang men ändå) hade jag samtal med förälder, som undrar varför inte skolan lyckas ”få bukt” med en elev som gör de mest spektakulära saker i klassrumssituationen (tourette-liknande beteende), som kraftigt påverkar arbetsro, arbetsmiljö … Vi gör vårt yttersta för att tillgodose den elevens behov och även övriga elevers behov. Föräldern undrar vad vi gör för fel…hon har sett att eleven tycks funka på fritiden, när denne på egen hand är ute i skogen. ”Det måste ju vara något ni i skolan gör fel!!!”
    Visst är jag lyhörd och villig att förändra, förbättra! Jag gör allt jag kan för eleverna (och gör desto mindre för mina egna barn)! Men alla som jobbar i skolan vet att situationen i skolan; 27 fjärdeklassare med diverse svårigheter och behov, 10 åtgärdsprogram med uppföljning var sjätte-åttonde vecka, EN pedagog, en otrygg, ihopslagen klass där jag har svårigheter med att arbeta fram trygghet, stabilitet, värdegrunden…är inte som när man är ensam i en rogivande skog…det är inte lätt att i ett enda slag, utan medel, skapa den harmonin…

    • Magistern skriver:

      Påminner mig om när jag fick rådet av en specialpedagog att låta tre utåtagerande dyslektiker i en klass på 28 sitta i ett hörn av klassrummet och arbeta med ordkort som skulle läggas i olika mönster, som ett sätt att klara deras svenskbetyg. Jag såg för mitt inre hur korten skulle flyga i rummet och betygen svinna all världens väg. Ibland finns oförståndet och en korkad godtrogenhet tyvärr även inom skolans väggar.

  4. Martina skriver:

    Bra skrivet! Enkelt, avskalat, den osminkade verkligheten. Jag längtar också efter att samhället, kommunerna och politikerna är beredda att ta sitt ansvar för lärarkåren. Jag hoppas att jag fortfarande finns kvar bland lärarna då.

  5. Helena Roth skriver:

    Fröken Rödskägg – WOW vill jag säga till dig, vilket storartat jobb du gjort, tillsammans med dina elever. Att nästan halvera andelen icke-godkända betyg på ett halvår är ju fantastiskt!
    Att det kostat oerhört mycket, det förstår jag, och det är en insats du inte kan lägga in termin efter termin för då tar du slut, vilket inte alls gagnar någon.

    Skolan har verkligen hamnat i någon slags ”nånannanism”-läge, där det är skolan som är ”nån annan” eller hur? Allt o alla lägger ansvaret på nånannan, men råkar just nu faktiskt säga att nånannan är skolan. Inte ok. Vi behöver alla se vad vi har för ansvar och hur vi kan bidra! Dock ser jag skolan (och förskolan och fritids) som väldigt bra arenor att faktiskt nå Sveriges barn och ungdomar, eftersom ju alla kommer i kontakt med åtminstone skolan och i princip med de andra verksamheterna oxå. Men det innebär ju iten att allt ansvar kan läggas på personalen inom dessa verksamheter!

    Tilsammans är vi starka, tillsammans kan vi hjälpas åt att dra lasset – och mer än nått annat just nu: WOW vilken insats du gjort!!
    /Helena, styrelseledamot http://www.barnverket.nu

  6. frokenrodskagg skriver:

    Helena, det är en av våra Gastbloggare, nämligen nummer sju, som står för arbetet och inlägget.
    Mvh Frk Rödskägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: