Till SKL!

Hej SKL! Ni ville debattera idag.
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.970861-vaga-koppla-lararnas-lon-till-prestation
Ni tycker att det behövs förändringar? Gott så, vi håller med – men vi i Lärarmyteriet skulle gärna vilja veta HUR det ska göras?

Här är SKLs punkter för en bättre skola, och Lärarmyteriets funderingar:

Skapa bättre karriärmöjligheter för lärare.
Det har pratats om lektorstjänster. http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/lararlegitimation/2.2822/lektor-1.128290 Dessa kräver vidareutbildning, vilken tar 2,5 år och är statsfinansierad, vilket naturligtvis är positivt. Vi undrar var pengarna ska tas ifrån och tror att ett förstatligande av skolan är en förutsättning för att finansiering ska fungera. Vi hoppas dessutom att lönen för en adjunkt hamnar i paritet med vad andra med likvärdig utbildning tjänar och att villkoren för dessa tjänster blir vettiga.

Gör det möjligt för bra lärare att tjäna riktigt bra.
Här är vår första fråga ”Vad är en bra lärare”? Innan vi bedöms och i många fall avskrivs som inkompetenta – ge oss förutsättningar att prestera vårt bästa! Sverige har bra lärare. Kompetenta och professionella lärare. Välutbildade och engagerade lärare. Ge oss sedan ett genomtänkt sätt att värdera vår insats på, utan att det skapar betygsinflation. Det är inte rimligt att lönesättas av rektorer som baserar sin bedömning på rykten, för att de inte har tid att göra ordentliga klassrumsbesök med genomtänkta uppföljningsmöten. Vidare anser vi att vidareutbildning borde premieras. Visste ni att lärare som vidareutbildar sig på egen bekostnad för att kunna undervisa i flera ämnen ofta inte får något som helst lönepåslag?

Sedan vill vi också  konstatera att lärare som yrkesgrupp är gravt underbetalda. Efter 4,5 års studier har vi ingångslöner som inte sällan överstigs av yrkesgrupper utan eftergymnasial utbildning. Ser vi till utbildningar som är lika långa, så kan vi jämföra med ingenjörerna http://www.ingenjoren.se/2011/03/begar-ratt-ingangslon-2/ Dessa löner kan de flesta lärare bara drömma om, även efter tio år i yrket. Rätta till detta först, så ska vi med glädje ta emot karriärtjänster, men försök inte trolla bort en allmän höjning genom att ge vissa utvalda några tusenlappar mer.

Stärk ledarskapet i skolan.
Rektorer som inte är stenhårt bakbundna av ständigt åtdragen kommunekonomi vore önskvärt, likaså rektorer som faktiskt hinner vara med i verksamheten, se vad lärarna gör, vara pedagogiska visionärer och uppmuntra och se sin personal. Det borgar dessutom för att bra lärare uppmärksammas, eftersom rektorn hinner upptäcka att de faktiskt är bra.

 Skapa bra arbetsmiljö och minska stressen.
Lärare som hinner med eleverna minskar stressen och förbättrar arbetsmiljön för både lärare och elever. Hur ordnar man detta? Genom att lärare får ett mindre antal elever att hinna med – alltså mindre undervisningsgrupper och färre elever att sköta dokumentationen om. När det gäller dokumentationen så måste den ses över i avsikt att utröna vad som faktiskt är nödvändigt och sedan skall detta regleras på nationella nivå. Det ska gå att, i normalfallet, hinna sköta samtliga arbetsuppgifter inom de 45h/vecka som utgör arbetstiden.

Det som upplevs som en av de tyngsta och svåraste uppgifterna är omdömesskrivandet inför IUP- och utvecklingssamtal. http://www.skolvarlden.se/artiklar/iup-en-stor-tidstjuv-f%C3%B6r-l%C3%A4rarna . Lärarmyteriet undrar om föräldrar och elever hinner gå igenom alla omdömen, matriser och annat underlag inför samtalet? Visa av erfarenhet kan vi säga att det inte är så. Det skapar stress för föräldrar och elever också. Vi måste hitta en rimlig nivå på även denna typ av dokumentation, för att kunna ägna mer tid till huvuduppdraget – att planera, leda och följa upp undervisning.

Förbättra lärarutbildningen.
Det vore välkommet om man slutande ändra på utbildningen stup i kvarten. På senare tid har lärarutbildningen omstrukturerats så ofta att de som går ut som färdiga lärare redan har obsoleta examina. Studenter har inte möjlighet att läsa färdigt utbildningen som de tänkt, utan kurser har försvunnit eller intagningskraven har ändrats. Det är lätt att säga att det är dåligt då, när ingen som arbetar med utbildning av utbildare får möjlighet att planera, genomföra och utvärdera undervisningen mer än en eller två gånger innan premisserna förändras. Ge utbildningen möjlighet att mogna och bli bra. Ge institutionerna möjlighet att genomföra kvalitativ undervisning. På flera av kurserna är det undervisning i form av seminarier och föreläsningar endast två gånger i veckan. Går det att genomföra undervisning av god kvalitet med de förutsättningarna?

 Satsa på att förbättra elevernas resultat – det ger lärarna status
Vi är övertygade om att elevernas resultat förbättras om vi som lärare får chansen att lägga mer tid på varje elev. Förväxla dock inte detta med mer undervisningstid för lärarna eller mer tid i skolan. Tid att förbereda lektioner gör också att lektionsinnehållet bättre kan individualiseras efter elevernas behov och ger därigenom bättre resultat.

Arbeta i team och låt lärarna utbyta erfarenheter istället för att jobba var och en för sig.
Vi lärare samarbetar gärna, men återigen, det krävs tid. Tid och fria sammansättningar där vi får chansen att ta egna initiativ till samarbete med kollegor- inte någon enstaka studiedag per år eller en timme per månad där vi sätts i grupper som skolledare utan insyn i verksamheten har satt ihop för att det ska se bra ut på papper.

En annan sak som är en förutsättning för gott samarbete och effektivitet i detta är kontinuitet i kollegiet. För att bygga upp ett samarbete och vidareutveckla det behöver man hinna planera, genomföra, utvärdera, planera om till nästa gång, utvärdera igen, omarbeta osv. Idag går många lärare på visstidsanställningar vilket skapar problem. Detta blir vanligare och vanligare då skolan fungerar som en budgetreglerare i kommunekonomin. Hur ska man kunna skapa en långsiktigt bra skola, när förutsättningarna ändras utifrån budgetläget? Eleverna finns där ändå och de har samma behov oavsett hur väl kommunen förvaltat sin ekonomi.

 Tala väl om skolan! Vem vill söka ett jobb som är så utskällt?
Visa oss att ni verkligen vill satsa. Det kommer kosta pengar, för vi kan inte trolla mer med knäna. Men ger ni oss rätt förutsättningar så kan vi göra massor. För vi lärare är fantastiska, professionella och kunniga – om vi får chansen att visa det och det gör vi gärna. Då blir vi, med glädje, de första att tala väl om skolan.

Advertisements

14 thoughts on “Till SKL!

  1. frokenvikarie skriver:

    Superbra inlägg! Huvudet på spiken om man säger så! Här har SKL alla möjligheter att till sig vad vi lärare tycker på ett adekvat, inte gnälligt sätt. Jag älskar mitt yrke, bara jag får möjlighet att utöva det!

  2. dakkster skriver:

    Jag har exakt noll förtroende för SKL. Hela organisationen (åtminstone när det gäller skola) är inget annat än ett jävla skämt.

  3. sossessa skriver:

    Fantastiskt väl skrivet – rakt, ognälligt, konstruktivt och utan att ge efter en tum. Jag skriver under på allt! Och önskar att SKL lyssnar.

  4. adjunktohlsson skriver:

    Bravo! Konkret och konstruktivt, precis så här tror jag vi kan få folk utanför att lyssna.

  5. L skriver:

    Helt suveränt, som redan sagts! Era konkreta och konstruktiva beskrivningar kring förutsättningar och behov gör ju det hela så glasklart! Den ekvationen vi nu räknar på är omöjlig och kommer aldrig att gå att få ihop!!! Nu är förändringens tid!!!

  6. Helena Roth skriver:

    Håller med Fröken Vikarie – konkreta idéer om vad som krävs. Och jag tror Löjtnant Språktant har rätt oxå i det faktum att det händer så mycket i skolan och på lärarutbildningarna att inget riktigt hinner sätta sig. För visst kan det ta tid att bygga ngt bra, fråga bara vilken idrottstränare som helst… Även om även kortsiktigheten och de orimliga kraven på omedelbar tillfredsställelse allt mer syns där oxå. Tyvärr!
    /Helena, samordningsgruppen http://www.barnverket.nu

  7. Näsanöverytan skriver:

    ”Därför krävs mod från alla parter för att stödja utvecklingen mot en tydligare koppling mellan lön, prestation och måluppfyllelse. ”. Dessa kopplingar gör mig lika svettig var gång. Jag som då är en mycket duktig och kompetent lärare måste då överge mina elever i ett sämre bemedlat område för att få del av en löneutveckling? Vad är det som säger att duktiga lärare väljer att arbeta i skolor med högst måluppfyllelse?

    Bra formulerat svar – sammanfattar problemen i ett nötskal.

    • Helena Roth skriver:

      Det kan ju handla om relativ måluppfyllelse, alltså inte i absoluta tal att måluppfyllelsen ska vara 100% utan att den ska öka från låg nivå och gå upp åt rätt håll. Men visst, det kan göra det svårt när man kopplar så. Det e ju en del av dagens betygsinflation just de här kopplingarna, antar jag.

      Själv är jag förtjust i ROWE = Result Oriented Work Environment, som oxå finns i skolversion: ROLE = Result oriented learning environment, och där finns det mycket härliga tankar som jag gärna skulle se att svenska skolvärlden annammar! Goggla så hittar ni massvis om det. Jag drar ind et här för att jag tycker lön ska kopplas till resultat, vi är alldeles för dåliga på att faktiskt avkräva folk resultat, vilket igen gäller en förkrossande majoritet av alla arbetsplatser jag stött på.
      /Helena, styrelsemedlem i http://www.barnverket.nu

      • Näsanöverytan skriver:

        Svårt? Jag skulle vilja säga att det är en omöjlighet, det du kallar att uppnå en relativ måluppfyllelse. Det är elever/människor vi talar om, inte ständiga, oföränderliga faktorer. Om den skola jag arbetar med samtidigt utsätts för flertalet faktorer som arbetar i motsatta riktning bort från en ökad måluppfyllelse som en större andel utlandsfödda elever, elever med fler diagnoser/språkstörningar/krigstrauman/analfabeter i ett område där föräldrarna i högre grad får försörjningsstöd, där kriminaliteten och drogmissbruk ökar. Hur ska du kunna påstå att en icke höjning av måluppfyllelsen inte är en stor framgång? Särskilt när det sker samtidigt som skolan får färre och färre resurser och klassstorleken ökar och personalen minskar. Det är så verkligheten ser ut. Det är inte samma elever i samma klassrum med samma förutsättningar i likartade bostadsområden med ungefär samma bakgrund vi har hand om år efter år. Villkoren i våra skolor runt om i landet är långt ifrån likvärdiga och mycket snabbt föränderliga.

      • Helena Roth skriver:

        Det påstår jag inte näsanöverytan.
        Givetvis kan det vara en framgång att bibehålla en nivå om omständigheterna runt om arbetar ”åt andra hållet sas”. Men jag tycker inte det är OK att omständigheter arbetar åt andra hållet, i sådana fall måste ju verksamheterna ta höjd för det. Inte skära ner, skära ner, skära ner och ändå förväntas bibehålla kvalitet/nivå.

        Det är ju den bärande delen av Barnverkets plattform, att förskola/skola/fritids ska ges förutsättningar ATT leva upp till styrdokument och satta mål. Har du inte förutsättningar är det ju svårt för att inte säga omöjligt att åstadkomma det jag anser ska vara målet med FS/S/F vilket är att alla barn ska nå så långt de kan utifrån sina egna individuella förutsättningar. Och det är ett resultat jag gärna skulle se! Kanhända svårmätt eftersom det ju i högsta grad är en subjektiv bedömning antar jag, men ändå. Personligen blir jag lack när jag stött på barnens lärare som inte förmår se mina barns potential utan nöjer sig när mitt barn nått godkänt, och sen inte orkar/kan/vill/hinner med att ge det stöd som krävs för vidare utveckling/utmaning. Och jag tror att det sällan handlar om ””vill inte”!

        Att trolla med knäna tror jag mången personal inom dessa verksamheter gör, vilket vi alla ska vara oerhört tacksamma för, men när det FÖRVÄNTAS av en att man ska trolla med knäna, ja, då har vi gått snett. Och det tycker jag vi har!
        /Helena, http://www.facebook.com/Barnverket

  8. Johanna skriver:

    Mycket bra formulerat, men omnämnda myndighet har nu, efter 20 års reformkastande fått diagnosen byråkratisk dyslexi och behöver en passande talsyntes,verkar det som :-/

  9. Mikael Andersson skriver:

    Hoppas lärare i allt detta även håller ett vaksamhetens öga på fritidshemsfronten som också riskerar hamna som ytterligare ett läraransvar när verksamheterna integreras och arbetsgivarna letar samordningsvinster. Dels av brist på fritidspedagoger och att det är ett område som kräver en lärarlegitimation för undervisningsansvar men ej inom fritidspedagogik för fritidspedagoger utan inom ett skolämne. Fritidshemmens resurser styrs in mot skolan när kommunerna prioriterar och personalresurser dras in vilket t.ex riskerar rasera det mobbingförebyggande arbetet det läggs ner möda på under skoldagen. Med mycket annat.
    Som en liten heads up…

  10. Cathrin skriver:

    Klockrena argument mot SKL`s. Håller med om allt, bara att skicka in till SKL.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: