Att vara lärare knäcker mig

Att vara lärare knäcker mig. Jag känner mig alltid ifrågasatt av elever, föräldrar, kommunpolitiker och vår regering. Alla vet vad vi lärare ska göra utom vi själva. Mitt självförtroende sviker mig, jag måste vara en dålig lärare som inte hinner allt alla andra anser jag borde hinna med.

I politikens skolhysteri , att toppa alla världsomfattande undersökningar, försvinner glädjen med att vara lärare. Jag vill jobba med något annat, jag letar ständigt nya jobb på platsbanken. Men vad kan jag en ynka lärare göra förutom att jobba i skolan? Eftersom mitt självförtroende är i botten på grund av att jag som lärare ständigt hängs ut i media som inkompetent vågar jag inte söka andra jobb. Tänk om de skrattar åt min ansökan, att jag som simpel lärare har mage att söka just det jobbet.

Jag vill egentligen undervisa, jag skulle vilja stanna kvar i skolan. Men jag vill också orka ta hand om mina egna barn, hinna med att träna och socialisera med mina vänner någon gång ibland. Jag vill slippa det dåliga samvetet gentemot min familj över att jag ständigt är stressad och sur.

Jag vill ha arbetsvillkor som genererar arbetsuppgifter som faktiskt går att genomföra utan att det ständigt skapar dåligt samvete för att jag inte hinner med. Jag vill ha elevernas, föräldrarnas och politikernas förtroende att jag faktiskt vet vad jag gör och jag vill ha en lön som motsvarar ansvaret att fostra de människor som ska ta hand om vårt samhälle. När de kraven är uppfyllda, då kommer jag söka mig tillbaka till skolan.

Ska lärare behöva offra sin egen hälsa för att försöka göra ett bra jobb?

Annonser

7 thoughts on “Att vara lärare knäcker mig

  1. Näsanöverytan skriver:

    Tre lärare knäckta på min arbetsplats under det här året. Gått in i väggen, lämnat av hälsoskäl, blivit långtidssjukskrivna. Kanske är man näst på tur? Jag älskar mitt arbete, men jag undrar hur länge jag håller?

  2. Netzky skriver:

    Det var som att du satte ord på vad jag själv känner och garanterat många andra lärare. Just det där att hela tiden bli ifrågasatt från alla håll är det jag tycker är mest slitsamt. Det plus allt nytt som ska genomföras helst innan det är beslutat. Och då pratar jag inte bara om den nya skolreformen. Den har drunknat i allt annat vi ska göra på vår skola som t ex stor omorganisation och datorsatsningar som kräver eoner av tid av oss lärare samt gräver stora hål i kommunens budget. Något som leder till minskad undervisningstid/elevgrupp och ännu mindre tid att ägna sig åt det vi är utbildade för; undervisning. Självförtroendet och självkänslan är inte på topp när man ser sig om efter nya jobb. Vem fasen vill anställa en avdankad lärare? Vem som helst kan ju detta bättre än jag!

  3. Vet skriver:

    Det är beklagligt att läsa det du skriver, men jag känner igen det. Att inte orka ta hand om sina EGNA barn när man kommer hem…

  4. Malin Bjärnlid skriver:

    Precis som du skriver är det. Och just detta att ständigt bli ifrågasatt – på alla sätt och från alla håll far även jag illa av. Jag älskar mitt jobb men skulle inte tveka att hoppa av om chansen kom.

  5. trasselmamma skriver:

    Ngt som jag tycker är ”lustigt” är att det ibland har funnits föräldrar som ringt till mig efter att mina elever (högstadiet) har gjort ett prov. De har ifrågasatt min betygssättning eller utformningenen av provfrågor.. Deras barn har kommit hem och sagt att mina frågor på VG-nivå och uppåt har varit svåra och att de inte tyckt att de stämt överrens med kriterierna.
    Då har jag fått förklara att veta mer om något inte innebär att kunna rabbla upp all fakta som finns i boken….utan att kunna reflektera och dra nya slutsater med dessa grundkunskaperna (undervisar i NO-ämnena).

    Känns jättepostivt (ironi) att föräldrar utan att vara insatta i kriterier inte kan förstå att deras barn inte kan mer än att lära in grunder.. – De kunde ju verkligen svara på allt hemma och då borde det vara ett högt betyg!

    Vilken tur att det inte är så många av dom. Givetvis är det bra att de ringer och pratar så att man kan förklara… Kanske borde gå igenom sådant här på föräldramöten?

  6. Eje skriver:

    Yrket/professionen är så urholkad att vi blir ifrågasatta från alla håll. Har mött folk som tror att läraryrket är ett glidarjobb för ”det kan ju inte vara så svårt att planera lektioner…dessutom är man ledig jämt”. Blir otroligt provocerad och ledsen när jag möter den attityden hos folk för det är ju också möjligt att samma attityd finns hos föräldrarna till de barn vi undervisar.
    Kanske är det fel slags föräldrainsyn/delaktighet i skolan? Samarbetet är otroligt viktigt men förutsättningarna för samarbetet verkar vara att vi som lärare är rättslösa och att föräldrarna har alla rätta svar – ungefär som ”kunden har alltid rätt”… Känner mig uppgiven och jag har ändå bara varit yrkesverksam i tre år. Arbetsbördan och känslan av otillräcklighet är hemsk. Jag tror dessutom att det finns otroligt kompetenta lärare i landet som om de fick möjlighet och TID till sin pedagogiska planering skulle kunna uträtta fantastiska saker med undervisningen och arbetet med eleverna.

  7. Louise skriver:

    Jag känner precis likadant inför jobbet som lärare. Jag tycker mycket om att undervisa men har tyvärr tappat glädjen pga all administration och ifrågasättande. Känner mig otillräcklig, ledsen och uppgiven. Arbetsmiljön är också värdelös, ingen ventilation som fungerar och ändå ska vi vara där pigga och på alerten varje dag. Vilket privat företag hade fått skötas så?
    Jag brukar vara glad, full av energi och orka träna varje dag. Nu är jag ofta sur, trött och gnäller.
    Känner inte igen mig själv. Måste hitta ett annat jobb snarast!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: